PALMFLICKAN

Elisabeth Palm, avporträtterad av Anders Eklund 1768, dotter till generalkonsul Cornelius Asmund Palm, direktör för Levantiska kompaniet med kontor i Smyrna och Konstantinopel. Tredje våningen. Gripsholms slott.

En eftermiddag i augusti, på golvet, bakom repen. Skyddsgardiner, oarbetade understycken.

Elisabeth Palm blir varse rummet, det superlunara, Asien, världens gräns. I hennes inre syn en dromedar på knä, örter, ett rökelsekar, turban och haremsbyxa, asymmetriska pärlor. En målad plafond, mustiga färger, kuttrande porslinsfiguriner, apor och bigarråer.

Elisabeth Palm dricker apelsinjuice, äter rispudding med kanel. Ber om sandaletter i siden, en dräkt i guld.

Hon är Smyrnas Palmdotter, i andras ögon tunn, nästan genomskinlig. Som en björk, en hinna av frost. En persika som sötklibbigt rinner. Bortskämd, ohanterlig när hon kastar sig på golvet och skriker ta bort gardinen, stum och fördragen.

Gardinen, den brända jordens taktik. Ett enfärgat stycke tyg.

Men sådan är hon, palmdottern, när hon påstår att lastfartygens långsamma skuggor är tiden, så som tiden är.

– Ser ni inte, säger hon, det är dödsmimik!

Dödsmimik på vatten, en stillastående väntan, ett ansikte som spricker, flugornas oskyldiga ben, plockade till ögonbryn. Benmärgen som stinker, stelnar och kliar. Likt ett ansikte i porslin, hennes parfymerade puder. Det är så hon ska tiga, sitta och sova port dagarna tills kuddens skyddsspetsar gulnar till brunt.

Palmflickan, ett ansikte bakom fernissa och färg, försvinnande matt. Placerad i ett hörn, precis som bananplantan. Alltid i ett hörn, längst bort i trädgården.

Ett eklektiskt iordningställt rum, en korridor bort, med väggar av handmålat siden, pioner, rosor. Exotiska fåglar, näbbar. Monterade med nubb. Förgyllda trälister, utsökta ramar. Äggstav, tandsnitt, löpande hund. Ord att studera, ord att smycka sig med, stolarnas rokokoben, klättrande ormar som kittlar, väser. Palmflickans stillasittande lår, värmen bakom stumma gardiner.

Palmflickan slickar på golvet.

Rustika tiljor av starka händer sågade, hyvlade till fötternas förfogande, hennes dåliga anseende. Bananblad som fjädrar och fåglarnas färgrika stjärtar, kittlar kommer ner från väggarna. Palmflickan med svettpärlor kring nacken, små målade klor. Fascesstav i stolens rygg, ett straffspö lindat med omsorg, en olydnad som trotsar förnuftet. Hennes söta tunga, spetsigt skär. Över siden och bladguld, sybord och sekretär, en plats att bli förvisad till och tystnad låta handen arbeta med nål och tråd, lättsamma brev.

Palmdottern klättrar mot taket, utforskar, kysser, smakar på ljuskronans prismor, lirkar, känner dammets sträva hår.

Under de släta bladens flikar, förgyllda lejontassar trampar händerna blodiga.

Kom, vi låtsas att fingrarna är sötstarka pepparfrukter, fikon.

En plamdotter tvingas gå sidledes, i den vidaste av dräkter, om natten inrullad i lakanet svett, förvillad i feber och fukt, under bananträdets skugga. Ett mysterium är hon, ett inre landskap, en svart kvadrat.

Smyrnas palmdotter, en handflata mot jorden, ett öra i bröstet, äter honung och ägg, sveper in sig i ylle. Lyssnar till kroppspulsådern, raspet från fotsulorna. Hon betraktar kvadraten till fönster, den yta som är natten, svart, fallande utåt, in i en palmflickas drömmar, hennes kontrollerade hår.

En palmflicka skriver brev, och broderar i tunna trådar, (om) paradisets färger, cypresser i procession. Lindarnas sorgsna bugning, salvians läkande kraft, kvadratens, kvadratens störtande banor, rum av kakel, geometriska andemeningar. Abstrakta sjärnformer, en himmel hon inte kan förstå, vågorna mot Smyrnas fastland, molnen hon saknar, regnet som uteblir. Om febriga fantasier, en gömd spegel, de varma baden. Vadande golv. Vattenfyllda rum och dagsljuset som silas genom kupolernas kupor av glas, ångan över handfaten, skålar i tunnaste metall. Det iskalla vattnet sköljer kroppen ren, en tystnad hon aldrig delat, en ritual hon aldrig glömmer, att kroppen, annars dold, snörd i liv, försvunnen i tyg, kan andas. En palmflicka viskar mot spegeln, en krabba. Jag är en krabba.

När krabbor skadas av pinjetallens barr sticker det till. Krabban är en livmoder, ett inre vattendrag. Blodet, en skada i krabbans klo, ett barr som river upp, köttets fina artärer.

En palmflicka vilar, täckt av ett böljande ljus. En röd klo mot bröstet, i drömmar om bananträd, trädgårdens hemligheter, honkrabban som bär ägg under ett mjukt skal, en gul citronmassa som mörknar och stöts ur kroppen, som djupaste röd.

Palmflickan finner i kvadraten till fönster, kvadraten till dröm, ett skimmer från Dalyans stränder, i sköldpaddornas långsamma procession. Tusentals tulpaner i glöd och rinnande vaxljus på karettsköldpaddans skal.

En palmdotter snurrar. Runt, runt tills ljuset och prismorna undantränger rummets alla linjer, till dess kvadraten upphör och upplöses i vitt.

En palmflicka bryter rummet, väggarna, plafonden, häller honung på golvet, klär stolarna i rispudding, choklad. Kastar upp alla klädsamma ord, kvävande fraser och sliter ner gardinen.

Hon ber om ett porträtt. En svart kvadrat och Smyrnas dräkt. En klädnad i rött, ett bälte, i handen en fjäderbrämmad spegel, slipad till en krabbas kropp. Broderade pärlor, svala droppar svett, ett havssvart hår och saltet som rinner, löser upp, den spruckna märgen, små vita larver. Tvålen sköljer fadd stank och flugornas plockade ben. En palmflicka befaller.

Ett ansikte i paradisets färger och kraftiga  ögonbryn. Äkta hår, en robe. Lager av tunnaste sidenspets, vackert som ångan över marmor och kakel. Med handen i midjan möter hon blicken och talar tillbaka.

-Sprätta upp alla sidenskor! Ta avstånd, nu är det jag som betraktar.

Placerad i ett hörn. Det är där vi möts, i kvadraten, dess nakenhet och tidsrymd. (Livmoder, krabba, plafond, huvudskål). Ett rum, en blick som aldrig kan begränsas.

Till höger i teaterförstugan, gästvåningen, första rummet och till vänster, vid sidan om den gustavianska sängen, där, en (svart) kvadrat i guldram, långt innan Petrograd 1915.

Publicerad i Lyrikvännen, nr 6/14, 2014

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s